Äcklig mardröm + annat som händer på natten

Jag hade en äcklig mardröm i förra veckan, och i natt drömde jag den igen fast i en annan variant.

I veckan drömde jag en natt att det växte små, svarta hår i pannan på mig. När jag plockade bort dem med en pincett framför badrumsspegeln började det efter någon sekund rinna ut en tjock, vit massa som liknade var ur de små hål där håren suttit. Jag torkade, men det rann och rann.

I natt drömde jag igen att jag stod i mitt badrum, men den här gången klämde jag en finne. När jag klämde den började den varliknande massan spruta ut hårt, som när man klämmer på en ketchupflaska typ. Det blev ett vitt skreck över väggen och badkaret.

Det som jag tycker känns lite läskigt med de här drömmarna är att vad det nu är jag har bakom ansiktet har det byggts upp ett tryck av på några dagar. Usch usch. Förhoppningsvis kommer drömmen inte tillbaka igen.

Jag la mig tidigt i går, men väcktes också väldigt tidigt i natt av en helt okänd full tjej som knackade på fönstret. Sedan gick hon runt huset och knackade på dörren på baksidan. Mattias gick och öppnade. Hon bad att få gå igenom vår lägenhet för att kunna komma upp i trapphuset. Fast alltså dörren till trapphuset var inte låst, och dessutom skulle hon till 55:an, inte 51:an. När hon kom på det kom hon tillbaka och bad att få låna telefonen. Hon undrade också om vi hade en Nokialaddare eftersom hennes mobil dött. Det hade vi inte, så hon fick låna en dator för att kolla telefonnumret till kompisen i 55:an som hon skulle till. Sedan ringde hon sin kompis och började gå iväg med telefonen (som är bärbar). Under tiden kollade jag upp på andra datorn att 55:an verkligen är i samma hus men två uppgångar bort (vilket inte är så självklart som det låter på Djäknegatan). Mattias bad tjejen stanna kvar och gick ut för att konstatera att dörren till nr 55 visserligen var låst men att hans nyckel passade.

När Mattias kom tillbaka följde han med tjejen ut för att släppa in henne i trapphuset så att hon kunde vänta där på sin kompis. Men de kom tillbaka efter några sekunder för hon kom på att hon nog ville gå på toaletten ifall hon skulle behöva vänta länge. Sedan följde han med henne bort till rätt trapphus. När han kom tillbaka gick jag på toaletten och vad fann jag, om inte fulla tjejens plånbok. Den här gången var det min tur att gå ut tyckte Mattias, så det vara bara att klä på sig. Utanför huset stötte jag på tjejens kompis, som fick ta hand om plånboken och antagligen sin kompis också...

Efter detta var jag klarvaken, trots att klockan kanske bara var typ tre, så jag satt och stickade tills morgonen kom. Nu har jag lakanen i tvättmaskinen, men när de är rena och torra ska jag nog lägga mig och sova en liten stund.

Uppsatsen

Hej alla!

Jo, det var ett tag sedan, jag vet...

Jag tänkte i alla fall att jag skulle berätta lite om hur det blev med min uppsatsinlämning. Som många redan hört talas om blev den ju en smula ...problematisk.

Jag skrev alltså C-uppsats i företagsekonomi med en tjej, C, som jag inte kände sedan tidigare. Uppsatsen skriver man tillsammans, men självklart delar man upp arbetet en smula. "Hennes" delar var introduktionen och teorin, samt lite bakgrundsfakta om de varumärken vi jämförde. Under arbetets gång hade jag förstås läst dessa delar flera gånger och fixat lite med dem men inte reagerat på något särskilt. Vi hade haft flera olika seminarier där vi presenterat för de andra i klassen hur arbetet fortlöpt.

Efter slutseminariet i förra veckan hade vi tre arbetsdagar och en helg på oss att göra de sista ändringarna. När jag så satt och korrekturläste behövde jag kolla i hennes referenser (som var många olika böcker, artiklar och internetsidor). Med stigande förskräckelse insåg jag att nästan allt hon "skrivit" är plagiat. Hon hade klippt och klistrat, menings- eller styckevis, ur de olika källorna.

Vad gör man?!?! Jag pratade med mamma (vad skönt att ha någon med så mycket akademisk erfarenhet att vända sig till!) som rådde mig att gå till vår handledare innan jag pratade med C. Jag hann fundera lite innan mötet med handledaren och bestämde mig för att vägra lämna in uppsatsen tillsammans med C. Visst, jag hade kunnat skälla på henne och säga åt henne att skriva om sina delar (vilket också var lärarens första förslag), men hur skulle jag ha kunnat lita på henne? Så för att skydda mig själv från plagiat bad jag om att få lämna in själv.

Min handledare var tvungen att redogöra med de två huvudlärarna först, men efter en dag fick jag beskedet att det gick bra att lämna in var för sig. Jag och C fick båda utgå från den senast inlämnade versionen (den till slutseminariet), och vi fick en extra dag eftersom vi förlorat en dag då vi väntade på lärarens besked.

Det jag ägnat denna vecka åt är alltså att i sista minuten sitta och skriva om halva uppsatsen. Jag tror att den blev rätt okej i slutet, trots att den ju inte genomgått samma kvalitetsgranskning som den ursprungliga uppsatsen. Det enda jag är lite orolig över är att den blev ganska kort, eftersom jag då jag hade så ont om tid tog bort istället för att skriva om stycken som inte kändes helt nödvändiga.

Nu undrar ni nog hur det gick för C, fick inte hon något straff eller så? Nja, inte mer än vad jag fick, eftersom hon också var tvungen att skriva om. Det blev nog dessutom mindre jobb för henne än för mig. Jag skrev om allt hon skrivit eftersom jag inte vågade lita på något av det, medan hon kanske hade koll på vad som var plagiat och inte. Min gissning (då jag nu insett hur lat hon är) är att hon bara satt citattecken runt allt kopierat så att det blir tillåtet. Det blir inte bra, eftersom läsaren själv måste hitta den relevanta informationen bland hennes citat, men det tror jag inte att hon bryr sig så mycket om.

Lärarna menar att det i universitetets ögon inte är plagiat förrän den slutliga versionen är inlämnad. Okej, det är förståeligt. Större delen av C's uppsats är fortfarande skriven av mig. Själva texten grämer jag mig inte över, men saken är den att uppsatsen idémässigt är min helt och hållet. Det svider lite, men jag kan inte påstå att jag är särskilt arg. Jag tycker mer synd om henne. Med så klumpiga fusk glider man inte direkt igenom livet på en räkmacka, såsom inbitna fuskare gör i min föreställningsvärld. I hennes fall är det mer att hon bestämt sig för att vara värdelös, och så blir hon värdelös.

Nu i helgen har jag vilat upp mig (mentalt iaf :p) med utgång både fredag och lördag. Karin och Fredrik och Jenny och alla mina kompisar är ju tillbaka i Uppsala igen! Ååååå vad det gör mig glad att få vara bland vänner!

I morgon börjar tre nya kurser; dels två C-kurser i FEK som tillsammans blir helfart i tio veckor, och så "Modellering av molekylära reglersystem", också helfart men bara i fem veckor. Det blir tufft, men jag fixar det.

RSS 2.0