Harriets blogg

Efter påstötningar från Marianne tänkte jag nu änteligen uppdatera igen. En av anledningarna till att jag inte gjort det förut är att det inte "händer" saker här, dvs det händer saker men inte så speciella att de känns som något jag kan pracka på mina bloggläsare. Den andra anledningen är att det skulle bli så mycket namedropping eftersom jag umgås med ganska många olika personer. För att försöka undvika det ska jag ge en kort presentation (något att plugga in för Mattias och Nilo) och berätta lite om vad vi gör ihop.

På förhand ber jag om ursäkt för de dassiga bilder min mobilkamera tar, och dessutom gör blog.se dem pixliga... Jag lovar att alla är mycket finare i verkligheten! Vissa har jag inte lyckats ta en enda hyfsad bild av. En av dem är Kirsty. Hon är en av de mest hängivna medlemmarna i Knitting Club. Kirsty var väldigt snäll mot mig i början när jag kom och var osäker på allting, och tog hand om mig genom att t.ex. maila mig om vart de andra tänkt äta lunch och hur jag skulle ta mig dit. Kirsty är alltid lugn och samlad men har massa knäppa, roliga idéer och hon lär vara helt utflippad när hon är riktigt berusad, vilket jag utan problem kan tänka mig...

Kirsty delar hus med Susan , Rhiannon , Ewan och Ian Cleasby. Susan är från Skottland, är med i KC som alla de andra tjejerna och är hur kul som helst. Hon är doktorand inne på sitt andra år (precis som alla andra) och forskar om hornen hos fåren på Soay (som jag också jobbar med, fåren alltså). För mig är hon ett lyckopiller, jag blir alltid glad av att prata med henne. Hon är tillsammans med Paul, som också är rolig att prata med eftersom han skrattar exakt hela tiden. Iofs skulle nog jag också göra det om jag var ihop med Susie... Har bara denna  bild på dem från en väldigt lyckad grillfest för två veckor sedan (hemma hos Katie, se nedan).

Rhiannon och Ewan utgör det sötaste paret i och med att de, enligt mig, är den gulligaste tjejen resp. killen på avdelningen. Men så är de också ganska unga, tror att båda är 22 - en vanlig ålder att börja som doktorand här! (Ok, Ewan är inte doktorand, han är någon slags assistent, men jag tror att han ska börja doktorera.) De slutar nämligen "gymnasiet" när de är 18, och läser bara 4 år för en master, och de flesta går genast vidare som doktorander utan att jobba emellan. Vidare är doktoreringen oftast bara 3 år... Jag hade funderat en del på att försöka doktorera i England, men börjar tveka. Dels för att jag inte vill känna mig gammal som gatan bland de andra doktoranderna, dels för att jag inte vill doktorera i bara tre år, och dels för att jag faktiskt tror att deras projekt håller en lite lägre standard än i Sverige i och med att de bara läst fyra år på universitetet innan. (Det är jag så klart inte rätt person att avgöra, men det är det intryck jag fått.)

I alla fall, Ewan är den enda av mina kompisar som delar arbetsrum med mig. Utöver oss sitter det ca sju personer till i samma rum. De är trevliga fast oftast pratas det inte så mycket i rummet, vet inte riktigt varför... Rhiannon har alltid jättefina asseccoarer!

Ian Cleasby har jag knappt hunnit träffa än, eftersom han alldeles nyss kom tillbaka efter att ha studerat sparvar på en liten ö i fyra månader. Anledningen till att jag ens nämner honom är att han är gudars like - om man frågar Susie och Katie... De delar arbetsrum med honom och pratade ständigt om honom medan han var borta. Jag har ännu inte lagt märke till hans gudomliga kvaliteter, måste jag erkänna, fast jag kan förstå att man saknar honom för han har en väldig massa positiv energi omkring sig.

Katie är i alla fall på betydligt bättre humör nu. (Tror hon var lite ensam när Susan var i Uppsala.) Katie lär vara den mest fashionabla personen på avdelningen. Hon delar hus med två tjejkompisar som jag inte känner så väl, men jag varit några gånger hos dem och kollat på film och jag trivs med dem.

En av de få killarna är Alex . Väldigt städad typ. Träffade igår för första gången hans fru då vi alla var ute och åt tillsammans för att fira att han nyss fyllt 24.

Rebecca (här med Susan i bakgrunden) har jag haft några givande konversationer med, mest i söndags. Vi var på en utflykt ihop till nationalparken (The Peak District) som vi har inom gångavstånd, då en av Remis bästa kompisar från Frankrike var och hälsade på. Tror att hon och Kirsty är Remis bästa kompisar i Sheffield. Becky delar lägenhet (!) (alla andra utom Claire bor i radhus) med en tjejkompis och är filmintresserad (men har lite lustig smak gällande manliga skådespelare), gillar fantasy och har ett Wii.

Claire är min bästa tjejkompis här. Vi kan shoppa ihop, dricka te, kolla på tv, osv. Hon är helt hispig, rolig, intelligent, snäll men jag skulle önska (för hennes skull förstås) att hon var lite mer självständig. Hon är lite besatt av en dryg kille (som gör postdoc) som hon pratar om i timmar och har en väldigt schysst lägenhet och bil, genom sponsring från föräldrarna.

Den viktigaste personen för mig, trots att han var borta ett tag, är ändå Remi. Tyvärr har jag ingen okej bild av honom... Det är inte så att vi hela tiden hittar på saker tillsammans, men det blir så att vi umgås ganska mycket ändå eftersom vi ibland handlar ihop, går till skolan samtidigt eller dricker te på kvällen. Remi är oftast ganska tyst men kan istället säga desto mer genomtänkta och roliga saker när han pratar.

Simon heter killen som äger huset och enligt senaste rapporten ska han komma tillbaka ikväll eller i morgon bitti. Simon ville göra något åt vår helt övervuxna trädgård så jag och Remi ägnade förra helgen åt lite trädgårdsarbete, eller anti-trädgårdsarbete då vi förvandlade den lilla trädgården till en leråker. Tror vi drog upp ungefär 2½ kubikmeter ogräs, vilket är mycket i en trädgård på typ 8 kvadrat. Så här fint blev det... Jo just det, torkställningen låg helt övervuxen på backen, vi hittade den efter ungefär en halvtimme... Haha. Remi är också min vardagshjälte då han rensade ut gamla ruttnande matvaror i köket (som Simon lämnat) som jag inte ville ta i ens med tång. Så, ska bli spännande att höra vad Simon säger om trädgården när han kommer hem!

Okej, så det här är vad som händer i mitt liv. Tränar på morgnarna, är på uni, och på kvällarna är jag med någon av dessa människor. Oftast är vi på puben, stickar i grupp eller kollar på film. Många nämnda, och givetvis många glömda, men jag fick med de jag umgås med mest. Övriga får jag skriva om en annan gång.